Nyårsdagen
Vilken härlig start på året. Sovmorgon till halv tio, frukost och sedan en lång härlig promenad efter skoterspåret.
Meya och jag vi busar och springer hela tiden. När vi kommer till en skoter bro blir det lite problem för Meya. Hon har nämligen inte lärt sig hur man balanserar över en sådan.
Matte brukar lyfta henne och jag försöker visa henne hur hon ska göra genom att gå fram och tillbaka flera gånger på varje bro. Nu har hon löst det på sitt alldeles egna sätt. Hon går vid sidan av bron. Det går ju bra än så länge men när det blir vår och det börjar tina och rinna vatten under broarna då kommer hon inte att tycka att det är så kul.
Efter gårdagens storm finns det mycket att undersöka efter vägen. Massor av grenar som blåst ner från träden. Vi måste lukta och bära alla vi hittar. Det gör att matte till slut blir lite iriiterad på oss. Men det går liksom inte bara att gå förbi dom för tänk om det är någon som luktar alldeles särskilt gott.
Matte vet att det är lika viktigt för oss att få nosa och undersöka marken när vi är ute som det är för henne att läsa kuriren varje morgon. Men hon tycker ändå att någon måtta får det ändå vara.
Nu ska jag lägga mig i fönstret och kolla läget, kanske jag räknar alla som promenerar på vägen eller också sover jag ett tag. Det är så skönt nu när solen äntligen har börjat visa sig igen.
Ha det bra, Morran
Meya och jag vi busar och springer hela tiden. När vi kommer till en skoter bro blir det lite problem för Meya. Hon har nämligen inte lärt sig hur man balanserar över en sådan.
Matte brukar lyfta henne och jag försöker visa henne hur hon ska göra genom att gå fram och tillbaka flera gånger på varje bro. Nu har hon löst det på sitt alldeles egna sätt. Hon går vid sidan av bron. Det går ju bra än så länge men när det blir vår och det börjar tina och rinna vatten under broarna då kommer hon inte att tycka att det är så kul.
Efter gårdagens storm finns det mycket att undersöka efter vägen. Massor av grenar som blåst ner från träden. Vi måste lukta och bära alla vi hittar. Det gör att matte till slut blir lite iriiterad på oss. Men det går liksom inte bara att gå förbi dom för tänk om det är någon som luktar alldeles särskilt gott.
Matte vet att det är lika viktigt för oss att få nosa och undersöka marken när vi är ute som det är för henne att läsa kuriren varje morgon. Men hon tycker ändå att någon måtta får det ändå vara.
Nu ska jag lägga mig i fönstret och kolla läget, kanske jag räknar alla som promenerar på vägen eller också sover jag ett tag. Det är så skönt nu när solen äntligen har börjat visa sig igen.
Ha det bra, Morran
Kommentarer
Trackback
