Valpträff

I söndags hade matte bjudit hit Ruff och alla mina valpar. Vi blev 6 bordrar som träffades här hemma hos oss. Jag hälsade på allihop men sedan höll jag mig mest på sidan om.
Ruff han var desto mer intresserad speciellt av två av sina "döttrar" eftersom de löpte. Så till slut fick han sitta i fönstret och se på medans Meya, Elsa, Madicken och Pixie sprang och busade med varandra på golvet. det var full fart kan jag säga.
Britta och PO (Ruffs matte och husse) och Disa var också här. Britta och Disa var till ovärderlig hjälp för matte när det blev dax för trim råd, utställnings tips och grytträning till alla valpägarna.
Meya var lite bestämd och ville kaxa upp sig mot sina kullsyskon men matte sa till henne på en gång så att hon slutade.
En jätte trevlig eftermiddag hade alla tvåbenta tillsammans. Jag hörde när de satt och fikade att de var intresserade av  att prova på både grytträning och utställning.
På kvällen var jag och Meya helt slut. Jag somnade i soffan med matte och Meya hon la sig i fåtöljen i sovrummet. Matte fick nästan bära oss ut när vi skulle kissa för natten.
Morran

                                   
                                    We are family

spännande

Nu har vi fått vårt kennel namn godkänt av Svenska Kennelklubben. Protesttiden utgår den den 1/6-09. Nu är det bara att hålla tummarna.
Vad det blev för namn håller vi för oss själva fram till dess.
Håll tummarna!
Morran och Meya

Lycka

är att en tidig tisdag morgon (06.30) få springa lös på skoterspåret i morgon solen tillsammans med Meya. Matte som är med och håller ett vakande öga över oss båda.

Kram Morran.

Nu har det hänt igen

jag har ätit choklad i smyg. Matte är inte glad. Hur det gick till är det bara Meya och jag som vet för vi var ensamma hemma när vi delade på 200 gram Toblerone. Matte tror att det var Meya som hittade den i Mickes träningsväska som stod i hallen, för jag bryr mig aldrig om att undersöka det som är framme när jag är hemma.
Troligtvis så påbörjades "kalaset" i hallen och fortsatte i köket. Vi hann nämligen inte städa upp allt papper efer oss så när matte kom hem följde hon bara spåren.
 På mattan som är under bordet i köket och i matte och husse sängar hade vi kräkts upp det goda, men fösökt dölja det genom att äta upp det en gång till.
När matte grälat färdigt på oss sa hon att hon var glad att vi i alla fall inte hade dött på kuppen. Det är ju alltid en lten tröst i bedrövelsen men jag gissar att vi var väldigt billiga ett tag.

Slutet gott allting gott/Morran.

RSS 2.0