Matte ger sig inte.

I söndags bar det av till Drängsmark för gryt träning igen. Meya hon blev alldeles vild och galen när vi kom dit och skulle in i hägnet på en gång. Hon skällde som bara den på skinnet och fick så mycket beröm av matte.
Sedan var det min tur att prova skälla på skinnet. Inte ett skall eller ens ett lite gläfs gav jag ifrån mig.till mattes stora förtvivlan. Men skam den som ger sig tänkte matte. Jag fick efter en stunds vilande i buren komma in igen och träffa på grävlingen. Jag stannade kvar och kikade på den ett tag och tog godiset som låg alldeles framme vid gallret men sen satte jag mig ner och tittade på alla höga fin tallar som fanns runt omkring för att slutligen titta på matte och undra över vad jag gör här egentligen. Matte var INTE glad. Inte så mycket som en liten godis fick jag.  Matte tycker att jag uppför mig som tjuren Ferdinand som bara vill sitt och lukta på sina blommor. Även om hon var rätt sur på hemvägen så vet jag att matte älskar mig i alla fall. Få se om hon har gett upp eller.....

Morran

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0