Meya

hon ger sig aldrig.
Idag på morgonen när vi gick rundan så källde hon som en besatt på fåren som går i hagen och äter gräs. Matte fick vara riktigt bestämd med henne för att hon skulle sluta skälla. Jag fick stå och vänta en lång stund. Trist!
När vi passerat fåren så var det dax igen för Meya att skälla och resa ragg. Nu var det kossorna i hagen som fick sig en omgång. Samma procedur igen, matte försöker få tyst på henne och jag får vänta. Lite tystare blev hon i alla fall.
Få se hur det blir i morgon bitti när vi ska gå förbi. Jag gissar att det blir samma sak igen, uppfostring av Meya och jag får vänta! Lite less blir jag.
En sak har hon ialla fall lärt sig att låta bli -att äta torkad hästskit som ligger efter vår promenad väg.
Hon kan bara hon vill och om matte är nog envis.

Morran

Kommentarer
Postat av: kusin vitamin

Nu hoppas jag att dom små vovvarna tar hand om sin matte och att vi snart får ett livstecken här på bloggen! Många kramar till både två- och fyrbenta!

2009-09-28 @ 09:11:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0